Fredagsfräckisar är livet

Idag var jag in till stan med Martin J. - mycket trevligt om jag får säga det själv. Vi började direkt med att göra mina ärenden (så klart), dvs. att åka till Odenplan för att söka upp Cybergymnasiet! Vi tog till vänster från tunnelbanestationen och gick och gick och gick. Nånting sa oss att det var åt fel håll, så vi vände och gick tillbaka, logiskt nog. Och där såg vi skylten till Arbetsförmedlingen och förstod snabbt att vi var framme!
Vi gick så klart in där och hittar senare skyltarna till Cybergymnasiet. Ska tilläggas att det snarare såg ut som en byggarbetsplats än som en skola....Så jag hoppas verkligen att det är NV jag ska gå och inte bygg.

Iaf, vi åt sedan på donken och åkte hem. (Inte direkt, men orkar inte skriva om det som hände emellan)

När jag kom hem gjorde jag inget speciellt, som vanligt. Nu sitter jag och lyssnar på Lars Winnerbäck och snackar med lite folk.

Förresten, skulle ni kunna påminna mig om att fråga min mor & far om det är ok att Max bor här ett par dar?

Nu är man snart på väg att ta sitt pick och pack och dra vidare till Narvik för ett par dagar där. Det blir antagligen att vi åker tillbaka till Sverige på Torsdag - eller tidigare - eftersom farfar måste förbi skattemyndigheten. Han har ju så klart slarvat bort sina skattepapper och måste tydligen fixa till det till den 13:e annars får han tydligen inte göra avdrag för något som jag inte har orkat lägga på minnet om vad.
Tänk på det kära människor - Man måste hålla koll på allt!

Att packa denna väska är inte så jäkla lätt nu eftersom att det är väl - vad jag vet - bara datorn som ska packas ner och den används för tillfället av "någon" till att skriva nåt jävla blogginlägg. Undrar vem fan det är som lånar den hela tiden?
Hur som helst, vet fortfarande inte när jag kommer hem men jag överväger att börja leta efter biljett ganska snart för att inte riskera att bli kvar här för alltid.

Men hör ni folk, ni får ha det så bra det bara går - även om det blir svårt utan mig i ett par dagar. Men ha det bäst!

(Bilder kommer läggas upp på BD efter Narviks vistelsen)

Med bara timmar kvar till avresan mot Luleå och senare mot Bulgarien med flyg så bestämmer jag mig för att nu kasta upp en sista blogg innan avresa. Jag sitter här och blickar ut över den här bergsstaden och försöker för mitt liv förstå hur jag någonsin har kunnat bo här, med denna utsikt. Min kusin sa precis "Vad grönt det är ute". Jaa, det är väl kanske så man tänker när man bor i Kiruna. Man tvingas tänka lite mer optimistiskt än i övriga Sverige eftersom man inte riktigt inser hur rutten den här stan är. Det enda som är bättre i den här stan i jämförelse med många andra städer så luktar inte den här stan ruttet. Piteå däremot är en utmärkt stad att ta som exempel nu, eftersom på denna jord kan det inte finnas många städer som luktar lika illa som Piteå. Så kära vänner, besök inte Piteå om ni tycker det stinker när ni precis har släppt en fjärt!

Bulgarien då, vad kan man tro om det. Jag har nog lite förutfattade meningar om att det kommer vara värsta sovjetstaten. Men som tur är så vet ju alla att sovjet inte finns kvar, och den sista sovjetstaten är väl allmän kännedom Norge.
En annan sak jag har hört är att de inte snackar Engelska, utan istället pratar man Bulgariaska, Grekiska & Turkiska i de södra delarna, Tyska m.m. Alltså är det bara att slipa på tyskakunskaperna på flyget ner. Hur nu det ska gå till eftersom att jag inte har någon reskamrat att slipa på tyskakunskaperna med - undantaget farfar som kan nån form av egenbyggd tyska (?). Men ibland tror jag även att han kan riktig tyska, för han kan rätt mycket om man bara frågar honom.

Nog skrivet nu, endast 2 timmar kvar tills vi åker, roligt roligt. Eller som en tornedalning skulle ha sagt  "va' roåligt". Det är ett jävla knasigt folkslag det där. Nån som håller med?

Ha det bäst tills vi hörs nästa gång, kanske blir något inlägg från Bulgarien, blir åtminstone några inlägg efter Bulgarien!

Morgonen började med att jag vaknade. Jaa, kan du tänka dig? Jag vaknade faktiskt!
Därefter gick jag upp till farmor & farmorsmor som sitter och dricker te och äter dextrinerad Kneipp. Jag följde snabbt deras exempel och det var hur trevligt som helst!

Men för att blicka bak i tiden så har jag varit i Narvik i helgen. Världens mest underbara stad på jorden? Ja, jag tror det! Undantaget när det regnar och blåser *burr*.
Har städat som fan uppe i friggebodan, man vet ju aldrig vem som ska sova där nästa gång. Det lutar väl åt att man blir utslängd först från lägenheten sedan från Friggisen. Detta är fanimej skandal hur EN människa kan bjuda in både sig själv och sex personer till utan att ta minsta hänsyn till vad de inneboende tycker om det. Dessutom så blir de inneboende utslängda från sitt eget hem & stuga. Farmor är för övrigt så där lagomt glad över detta och far omkring och svär lite. Farfar däremot som inte drabbas speciellt mycket av detta tycker inte det är lika illa, men även han har visat sitt missnöje.

Nu börjar det väl bli dags för mat här, farmor har precis slängt in nån pannkaka i ugnen så "vi får se vad det blir av det" som hon själv sa. Men ha det bra till nästa gång vi hörs! Man vet som sagt aldrig när nästa blogginlägg kommer

Nu är det dags för nån form av studenfika för oss som väldigt gärna hade tagit studenten men inte har pluggat tillräkligt länge än för att få göra det.

Vi träffas på Safari kl. 14,00. Medtag pengar och ett glatt humör, har du ett dåligt humör finns det att köpa godare humör på kiosken mitt i stan.

Medverkand: Alla som kommer, ju fler desto roligare! =) Gör en insats du också, kom dit!

Här sitter jag & Mikaela i hus 4 och har precis skrattat ikapp till Alex Schulmans blogg. Just nu sitter hon för övrigt och skrattar åt min blogg. Antagligen så skrattar hon just åt den och inte med den.

Dagen började 7,55 med ett ryck - jag skulle ju träffa Mickis 8.30. Jag hade inga större planer på att göra om samma tabbe som i onsdags med att komma 2min innan lektionen började, när jag skulle ha varit på skolan 20min innan lektionen började.
Så det blev lite jäktigt in i duschen - men först var jag ju tvungen att leta efter min iPod. Efter 5min letande hittar jag den tillslut i min ficka på jeansen (Vem fan gömmer den där?) Jag ställer mig i duschen, blir sedan klar och blåser snabbt håret för att sedan kunna visa mig ute bland folk.

Jag anländer till skolan 8,29 till en sliten Mikaela som med en suck säger "Ska vi börja?"
Med en lättnad sätter vi igång - hon var inte så mordisk som jag hade trott. Visserligen så överlevde jag ju onsdagen, varför skulle jag då inte överleva idag?

Men men, matten arbetades klart och sen dess har vi faktiskt inte gjort annat än, som jag tidigare nämnde, läst Alex Schulmans blogg.
Nu däremot är det dags för denna underbara lektion - Medicinsk Grundkurs.
Kul för mig, Tråkigt för Mikaela. Detta leder ganska snabbt till en enorm skadeglädje hos mig.
Det är alltid roligt när man kan skratta på andra människors bekostnad.

Men men, ha de bäst tills nästa inlägg - man vet aldrig när det dyker upp =)